Tito Mboweni

Kusuka e Wikipedia
Tito Mboweni
Edit the value on Wikidata
Mboweni hi lembe ra 2011
minister of labor (en) Translate

1994 - 1999
Minister of Finance (en) Translate

Nhlangula 9, 2018 - Mhawuri 5, 2021
Nhlanhla Nene (en) Translate - Enoch Godongwana (en) Translate
Xirho xa Huvo ya rixaka

Nhlangula 9, 2018 - Mudyaxihi 7, 2019
Xirho xa Huvo ya rixaka

Mudyaxihi 22, 2019 - Nyenyenyani 1, 2022
Ahlawuriwa hi: 2019 South African general election (en) Translate Edit the value on Wikidata
Vutomi
Ndzhawu yovelekiwa Tzaneen Edit the value on Wikidata, Nyenyankulu 16, 1959 Edit the value on Wikidata (65 wa Malembe)
Tiko ra vutshami Afrika-Dzonga Edit the value on Wikidata
Ririmi rantumbuluko Xitsonga Edit the value on Wikidata
Education
Uleteriwe e University of Limpopo (en) Translate
University of East Anglia (en) Translate
National University of Lesotho (en) Translate Edit the value on Wikidata
Tindzimi leti a a titiva, kutsala na kuvulavula Xitsonga
Xinghezi Edit the value on Wikidata
Ntirho
Ntirho N'wa politiki nakambe economist (en) Translate Edit the value on Wikidata
Muthori Goldman Sachs (en) Translate Edit the value on Wikidata
Vupfumeri
Xirho xa nhlangano wa politiki African National Congress (en) Translate Edit the value on Wikidata

Tito Titus Mboweni (u velekiwe hi ti 16 Nyenyankulu 1959) eka nkarhi wa sweswi, i Holobye wa swa Timali eAfrika Dzonga ku nga South Africa. Mboweni u ve Mugavhenara wa vunhungu wa South African Reserve Bank na Muntima wa sungula ku va eka xiyimo lexi eAfrika Dzonga. U funghisiwe ku va Holobye wa ta Timali ku sukela hi ti 9 Oktoboro 2018, ku landza endzhaku ka loko Nhlanhla Nene a surile ku va eka xiyimo lexi.[1][2]

Mboweni hi wun'wana wa vasunguri va vuvekisi bya timali bya vabuti va ka Mboweni leyi ku nga Mboweni Brothers Investment Holdings na mutsundzuxi wa international advisor of Goldman Sachs International.[3] U langiwe ku va non executive Director wa Afrika Dzonga eka New Development Bank (BRICS Development Bank).

Tavutomi byakwe[Lulamisa | edit source]

Malembe yosungula na tidyondzo: 1959 - 1980[Lulamisa | edit source]

I n'wana lontsongo eka vana vanharhu, Tito Mboweni u velekiwe hi ti 16 ta Machi (Nyenyankulu) 1959.[4] U kulele eTzaneen eka ndhawu leyi khale a yi vitaniwa Xifundzhankulu (Provhinsi) ya Transvaal. U dyondze eYunivhesiti ya N'walungu (University of the North) exikarhi ka malembe ya 1979 na 1980, laha a rhejistarele tidyondzo ta where Bachelor of Commerce degree. A nga hetangi tidyondzo leti kona, kutani a suka Afrika Dzonga a ya eka exile hi lembe ra 1980.

Ta Politiki na vuholobye[Lulamisa | edit source]

Loko a ri eLesotho, u ve a joyina nhlanano wa African National Congress (ANC), leyi sweswi ku nga nhlangano lowu fumak eAfrika Dzonga, na swona a va na mafulufulu swinene eka nhlangano ehansi ka swiyimo swo hlayanyana. U ve a humelela tidyondzo ta Bachelor of Arts (Hons) eka economics na political science kumbe sayense ya swa tipolitiki eNational University of Lesotho hi 1985. Hi 1988 u humelele tidyondzo ta Master of Arts in Development Economics eUniversity of East Anglia eNghilandi..

Tito Mboweni u ve Holobye wa ta Mintirho ku sukela hi Meyi (Dzivamisoko) 1994 ku fikela hi Julayi 1998 eka khabinete ya Mupresidente wa South African ku nga tatana Nelson Mandela. Loko a nga si vekiwa tani hi Holobye wa ta Mintirho, a a ri, Xandla xa Nhloko ya Department of Economic Policy ku nga ndzawulo ya pholisi ya ikhonomi eka nhlangano wa ANC. U ve a tlhela a yimela ANC eka swiyenge swo hambana hambana endzeni ka tiko na le ka matiko ya misava He also represented the ANC. Tito Mboweni a a ri xirho xa Huvonkulu ya tiko ku nga ANC's National Executive and National Working Committees na swona a a ri mutshami-xitulu wa National Executive Committee's Economic Transformation Committee, leyi a yi kunguhata ku endliwa no hluvukisiwa ka tipholisi ta ikhonomi ta ANC. Loko a ha ri Holobye wa ta Mintirho, u ve a rhangela ntirho wa ku endliwa na nawu lowuntshwa wa ta mintirho endzhaku ka mfumo wa Xihlawuhlawu.[3]

U ve wun'wana wa varhangeri matiko ya misava eka World Economic Forums va mikarhi ya mundzuku hi 1995.

Hi 1997 Tito Mboweni u ve a langiwa ku va nhloko ya Ndzawulo ya ta Pholisi ya ANC lowu a wu langutana no fambisa no longoloxa kahle tiprosese na mafambiseloya swa pholisi swa ANC. Endzhaku ka ku joyina South African Reserve Bank, u ve a rhizayina eka swiyimo swa yena leswi a langiwe ku va eka swona eka ANC.

U joyine banginkulu ya South African Reserve Bank hi Julayi 1998 tani hi Mutsundzuxi wa mugavhenara ku nga Governor. Hi tai 8 ta Agasti 1999 u ve a teka xiyimo xa ku va mugavhenara endzhaku ka Dr. Chris Stals tani hi Mugavhenara lontshwa wa banginkulu ku nga Governor wa Reserve Bank. Hi nkarhi wa ku va mugavhenara, u ve a xiximiwa hi xiyimo xa ku va Profesa wa Economics eyunivhesiti ya Afrika Dzonga ku nga University of South Africa eka malembe ya 2000 ku fikela 2003. University of Natal yi n'wi xixime hi digri ya vudokodela ku nga Doctor of Economics, honoris causa. Digri leyi, u nyikiwe yona hi lembe ra 2001. Mugavhenara u hlawuriwe ku va Muchanselara wa University of the North-West kutani a vekiwa eka xiyimo lexi xa Vuchanselara ximfumo hi ti 23 Februwari 2002. Kasi University of Stellenbosch yi lange Mugavhenara tani hi Professor Extraordinary eka Economics nkarhi wa ku sukela hi ti 1 Apreli 2002 ku fikela 31 Machi 2005. Asia School of Business yi lange Mboweni eka Bodo ya Vagavhenara ku nga Board of Governors hi 2015. U landzeriwe eka xiyimo lexi xa vugavhenara hi manana Gill Marcus loyi a nga va Mugavhenara hi ta 9 ta Novhemba 2009.

Hi Juni (Khotavuxika) 2010, Mboweni u langiwe ku va mutsundzuxi eka xiyenge xa matiko ya misava ku nga Adviser eka Goldman Sachs International, laha a nyiketa switsundzuxo eka swa tiophochuniti ta nhluvukiso wa mabindzu, kasi a langutana ngopfu na ndhawu ya Afrika Dzonga ku nga South Africa na Sub-Saharan Africa.[5]

Hi 2015, Mboweni‚ u vekiwe ku va muprofesara hi xiyimo xa vuxiximiwa ku nga honorary professor eka School of Economic and Business Sciences e- University of the Witwatersrand.[6]

Hi ti 9 ta Okthoba 2018, Mboweni u languwe hi Mupresidente Cyril Ramaphosa tani hi Holobye lontshwa wa ta timali wa Riphabliki ya Afrika Dzonga, ku sukela hi wona nkarhi wolowo hi xihatla[2] ku landza ku tshika entirhweni ka holobye Nhlanhla Nene.[7]

Nge-5 ka-Agasti ka-2021, uMboweni warhoxa njengoMphathiswa wezeziMali.

Mintshaho[Lulamisa | edit source]

  1. Menon, Sunita (October 9, 2018). "Business lauds Tito Mboweni as a ‘credible’ finance minister". Business Day. Retrieved October 10, 2018. 
  2. 2.0 2.1 "Meet Tito Mboweni, the new Finance Minister of SA". IOL. October 9, 2018. Retrieved October 9, 2018. 
  3. 3.0 3.1 "Tito Mboweni". Businessweek. Retrieved October 4, 2013. 
  4. "Tito Mboweni | Who's Who SA". Whoswho.co.za. Archived from the original on 2018-03-30. Retrieved 2012-10-15. 
  5. "Tito Mboweni joins Goldman Sachs". Mail & Guardian. April 26, 2010. Retrieved October 4, 2013. 
  6. "Tito Mboweni to join Wits University". sowetanlive. Retrieved 23 December 2017. 
  7. "NEWS JUST IN: Nhanhla Nene resigns from his post as Finance Minister". IOL. October 9, 2018. Retrieved October 9, 2018. 

Minkhwekelo ya le handle ka Wikipediya[Lulamisa | edit source]

Ofisi ya politiki
Urhangeriwe hi by

Nhlanhla Nene
Holobye wa swa timali

2018–2021
Ka hari yena holobye